PÅ VILANDE...

Hej kära vänner & hundvänner!

Är hemskt ledsen att jag måste meddela att jag måste ta ett litet paus mitt i allt det här.....

Jag har svimmat och fått olika attacker.
Man vet ej riktigt vad det är.

- Panikångest - jag har varit sjuk i flera år förut på grund av min ångest men det här liknar inte alls min gamla ångest men det finns ju tusentals olika ångestanfall. Och det har varit så mycket för mig senaste året.

- Epilepsi
Jag har fått det här precis likadana anfall ca 4-5 gånger på 3 år och då räknas de inte som de andra ångestanfall utan speciella anfaller jag fick så de misstänker epilepsi så nu är det röntgen och sånt som gäller.

Så jag kommer inte uppdatera något med Bamse nu.

Jag kan berätta bara att mitt i allt har Bamse plötsligt blivit lugn, tror att hans spruta äntligen börjat verka. För han är otroligt lugn!!!

Jag hör av mig när jag är bättre igen eller om jag vet något mer!
Många kramar

Linnea & Bamse

Träning i stadsparken

Idag bestämde jag med Malin och ses och åka buss till Wadköping där vi fick gå runt bland många folk för att Bamse som ni läst på förra inlägg att han blir mer ivrig och o kontrollbar när det är en ny område.

Så vi mötte i Brickebacken och tog bussen 12 och jag var rätt nervös men jag försökte hålla mig. Busschauffören viftade o sa åt oss att sitta längst bak. TYPISKT…

Sen kom det MASSOR med folk in i bussen och flera hundar.
Jag var ganska lugn konstigt nog och Bamse var faktiskt lugn. Cassandra var lite ivrig på att nosa på andra o heja, skällde lite men bara för hon var nyfiken.

Bamse uppförde sig bra och mycket lugn, han är ofta “duktig” så fort Cassa är med, kanske kär i henne?

Sen när vi skulle gå av, fick jag lite panik eftersom jag såg en med sin hund ( stor hund ) med munkorg stå mitt framför dörrarna, och flyttade inte ens på sig när vi skulle gå ut. Vi stod typ fast så Malin gick ändå ut med hundarna som fick “röra” varann och den hunden försökte anfalla Cassandra men hade ju munkorg och hon verkade ej BRY sig, alltså hundens ägare. Och då viftade jag åt henne att FLYTTA!! Men det gjorde hon ej så jag tog i Bamse för jag litar ej på honom vid trånga utrymme, inte roligt om han biter den hunden när den hunden inte kan försvara sig p ga munkorg.

Så jag vände o jag gick istället förbi den hunden o Bamse vid min sida fast det var JÄTTETRÅNGT på ena sidan o ledigt på andra sidan där hundens matte-idiot kunde flytta sig dit. Ursäkta men jag förstår inte på folk varför de inte kan flytta sig, det är ju inte alls roligt för hennes hund att nudda andra hunden utan att kunna säga något.

Äntligen kom vi ut o jag gav kärringen en blick som jag hoppas hon inte glömmer!

Suck!!

Vi va på väg till Wadköping så mötte vi en kille som brukade komma på hundmöte o Bamse blev förbytt, sån “osäker” blick och ville inte bli klappad, han som alltid älskar bli klappad och nu får ju ingen klappa honom men jag sa inte emot – som vanligt var jag för feg. ORKA diskutera om saken. Inte hans fel alls, jag sa åt honom att det va konstigt att Bamse var som han var o kanske därför testade han klappa honom just då.

Sen gick vi till Wadköping och det gick jättebra. Bamse var ovanligt duktig men jag var nog säkert jättelugn med Malin och Cassa, och då känner ju Bamse självklart av det!

Vi gick runt o det var flera folk, han kollade mycket på andra hundar men struntade i folk, men hundar blev han intresserad men kycklingen jag hade i fickan var viktigare än dom om jag kastade dom på marken så det funkade.

Sa åt Malin att om Cassa blir besatt av godis så kasta godis på marken eller ge så fort ngn hund kommer förbi och Cassa var helt besatt av godis och struntade i de andra.

Jätteroligt och det var en lyckad dag förutom buss händelsen men det tänker jag ej alls bry mig om, det har alltså ej lyckats göra mig på dåligt humör – fast jag som brukar bli jätteirriterad av småsaker.. Wow ! Kan äntligen stänga av känslor.

Sen berättade jag för Malin att jag lät honom klappa, jag måste lära mig säga NEJ till folk men känner mig så elak,dum och så. Malin sa , bryr du dig om Bamse, så gör det du måste ju vara stark för Bamses skull eller hur? Och strunta i vad andra tänker / tycker.

Sen när vi gick tillbaka till Bsk-skolan och Cassa skulle träna på att separera med matte så satt jag där o tränade lite med Bamse så kom en mysig tjej som jag känner lite o frågade om hon fick klappa – då sa jag “ förlåt men jag tränar nu o därför helst inte klappa nu ok?” och hon sa oj tränar du, självklart lugn.

Puh o jag var lugn, inga massa frågor varför eller så. Puh och sen var jag så mallig och stolt över mig själv att kunna säga NEJ åt någon för första gången :-)

Så nu i fortsättning hoppas jag kunna säga nej flera gånger :-)

Allt har gått jättebra idag, nu ska jag på promenad med Bamse och jag har tränat med Bamse inne med bak och fram och även ögonkontakt och har fortfarande lika lust och är inte irriterad alls på Bamse, är faktiskt lite förvånad över mig själv :-)

Men jag hoppas någon kommer snart till mig och ger mera tips & förslag o kollar upp mig.

Massor med kramar

Linnea & Bamse

Trodde Bamse var DÖD!!!

Bamse har ALLTID sprungit runt på morgonen när jag går upp, slickar mig i ansikte, o följer mig så att jag snubblar över honom och är jätteivrig o glad o allt, han är alltid framme så fort jag går upp. Ibland blir man ju “irriterad” om man bara vill gå och kissa och då kommer han direkt och vill bli klappad kl t.e x 02.00 på natten. Men sådan har han alltid varit.

Men inte idag!!
Jag gick upp och tog på mig byxorna – Bamse har ej kommit, jag brukade alltid vara beredd när jag tar på mig byxorna att Bamse springer o puttar o jag ramlar eller ngt.

Men han kom inte.. Tänkte då åhnej, han har bajsat inne igen o ligger o skäms väl..
Så jag gick och då såg jag Bamse ligga på sin madrass på ryggen och magen upp och huvudet på en jättekonstigt sätt och munnen var öppet, och visade “tänderna”.
Jag gick fram mot madrassen o böjde mig, men han reagerade inte.. Ingenting alls.

Jag tittade på hans mage om han andades. Han andades…
Konstigt, svimmat? Så började jag försiktigt säga Bamse?
Han reagerade inte… Då fick jag lite panik och sa BAMSE!!! Då vände han sig, “långsamt” och mycket….annorlunda… Mer lugnare typ jaha matte? OK… Annars skulle han hoppa springa runt o e som en äkta DAMPHUND…men icke.. Jag bara ?!?!!

Är det där medicinisk kastrering som gjort honom så lugn nu eller vad?
Lite otäckt, sen hela tiden har han varit så kolugn, vi gick ut och han bara gick o tittade på mig liksom..
Spännande och se, jag fick “ försöka uppmuntra “ honom o leka men han var mer som..ointresserad :-)

Spännande och se, eller så e han glad o nöjd för jag är en bättre matte nu?

Det får vi se.
Tyvärr är Marie sjuk idag – jag som såg fram emot att träffa henne men alla blir sjuka, så är det bara så jag ska träffa Malin och träna på främmande platser eftersom om ni läst min förra inlägg så verkar Bamse ha svårt för nya område så vi ska åka buss dit och bara gå runt i max halvtimme eftersom vi får inte bli irriterad för de kommer vara JÄTTEJOBBIGA så vi måste stå ut och sen tillbaka hemma så vi inte hinner bli irriterad så de tycker det va trevligt o träna utan irriterade matte.

Så jag berättar sen hur dagen blivit!

Massor med kramar

Linnea &  Bamse

Olydig på en ny område + magproblem

Hej!

Imorse gick vi upp och då luktade det något starkt, så såg vi att Bamse bajsat i Johannas rum ( flera platser där inne ) och på hans madrass och lite i vardagsrum.

Puh, vilken start på morgonen dessutom hade en av katterna bajsat vid dörren också!

Vi började städa och då blev vi lite sen till Lars kalas.
Jag gick ut med Bamse och Tomi skulle plocka mig på vägen för vi var ju mycket sena.

Då mötte jag min grannes hund, en liten vit pudel eller vad nu de kallas, och båda brukar skälla som sjutton mot varann och Bamse hade inte HALTI på sig utan bara sele, så jag blev LITE orolig men ändrade mig snabbt och blev bestämd och Bamse började skälla men jag stannade kvar – i vanliga fall brukar jag be om ursäkt åt grannar o bry mig mer om att “be om ursäkt å bamses vägnar  o titta åt dom och typ "skämmas” och sånt o försöka dra Bamse iväg.

Nu stannade jag och försökte få kontakt med Bamse – och han tittade på mig efter ett tag, ena röst i min huvud säger “ Nu stirrar grannarna på dig som har hunden varför sjutton du stannar bara och tittar på Bamse för? Bäst gå härifrån istället”

Men jag struntade i det och fick kontakt med Bamse och väntade tills han blev lugn. Sen började vi gå och jag vill tillägga att jag var stolt att jag struntade i dom.
Bamse drog inte så värst mycket, mest stod o skällde liksom.

Jag tror de blev förvånad faktiskt och kanske tyckte de att jag var jätteotrevlig mot dom för jag inte ens tittade på dom.

Marie sa att jag ska ignorera de andra och koncentrera på Bamse, är det något kan de fråga mig SEN i såna fall.

Jag var faktiskt STOLT över mig själv att jag kunde välja Bamse framför dom på något sätt och det ska man ju göra!
Jag måste bara lära mig att strunta i vad andra tycker om mig eller om Bamse.

Vi kom till till Anna och Markku ( Tomis storebrors familj ) och Lars fyllde ju år och vi fikade m.m.
De hade två schäfrar, En tik och en hane, tiken är Annas och är en diabetikerhund för Anna har diabetes.
Och hon är nästan klar med examen.

Henne kan ni läsa mera om på:  http://www.soshund.se/ekipage/ekipageunderutb.htm 

Den andra hunden är en svart schäfer och jag är ju tyvärr rädd av mig för det mesta så jag blev faktiskt rädd för båda hundar men försökte behärska mig, den svarta hunden ( glömt namnet ) har Markku tagit hand om, en omplaceringshund och efter ett tag blev jag faktiskt förtjust i honom.

Debra däremot är en jättelugn hund, låg bara och ej brydde sig så värst mkt om andra som sprang runt, hon kunde till och med sova framför alla personer runt. Hon har funnit sin harmoni, lugn o allt.
Det är sån jag vill Bamse ska vara, lugn, trygg och inte orolig m.m .

Men alla hundar har ju sin egen personlighet också precis som med människor, min äldsta dotter bara ler och tackar när hon får present även när hon var liten. Min yngsta hoppar runt o skriker o e helt överlycklig.
Så jag tror det är likadant med hundar men självklart påverkar jag mycket också.

Sen frågade Anna om vi kunde gå på promenad med Debra, självklart sa jag och vi gick runt och jag fick se Debra, hon är en jättefin hund och duktig och allt.
Sen sa jag att jag måste ta Bamse och jag trodde såklart han skulle bete sig precis som hemma.

Men nej, han drog och drog så oerhört mkt så att jag fick jätteont i min hand, och han kunde inte sluta dra o jag lockade med boll,godis m.m men han ignorerade mig till 100%.
Jag blev till slut jätteirriterad – som jag inte fick bli men vad gör jag när han är helt koko i huvudet. Helt besatt av all lukt där.

Sen förstod jag att det e för det e en ny ställe, ny område kanske?
Vad gör man då när han är sån? Jag försökte ju med allt, han är inte alls sån hemma! Mötte ju en hund imorse o kunde hålla men hos Anna, bara för han ska fåååå lukta på en buske drog han fast jag “stannade”  det där sättet som Marie lärt mig. Jag fick släpa efter, för så stark var han.

Sen tänkte jag, kanske är det p ga Sele?
Han kanske har mer respekt för halti.

Jag tänkte ju att jag hade ju sele imorse.
Så jag tror det e både Sele och ny område som gjorde så det blev för mycket.

Jag var så ledsen men tänkte positiv och tänkte att det lilla ska inte förstöra för mig, nu ska jag ej sura hela kvällen.
Jag måste ju försöka acceptera all misstag Bamse och jag gör, annars lär han och jag mig aldrig.
Sen tänkte jag be Tomi gå ut med Bamse för jag fick ont i magen och hade “oanade” känslor, typ lite orolig att gå med Bamse för jag ville ej bli irriterad.

Men sen bestämde jag mig att inte “ge upp igen” utan gå ut även om jag e irriterad och vinna över för jag kommer säkert bli irriterad 1000 gånger, då är det väl den känslan jag måste träna att bli kvitt med.
Jag bestämde mig att ta halti igen på Bamse, frågade självklart Marie om det var OK via mobilen och det var helt OK om jag var tvungen och det var jag för jag kände att jag kunde inte hålla honom kvar om det skulle hända något.

Vilken stor skillnad det blev!
Han drog inte alls, bara provade par ggr men jag stannade direkt sen var han duktig, ögonkontakt och luktade nästan inte på något och var mer intresserad av mig! Jag tog “ner halti” o den hängde under halsen sista biten hem o han drog ingenting , gick alltså med en vanlig koppel.

Så jag förstod att det måste vara p ga ny område eller bdåe ny område + sele gör så att det blev “mycket” nytt för Bamse.

 MÅSTE åka till flera olika ställen och träna olika nya omgivningar,lukt  och få honom ändå att bli intresserad av mig där.

Jag har även lekt mkt med honom utomhus och mest inomhus med boll och sånt, så vi får hoppas han blir mer och mer intresserad av mig. Att jag är en rolig person och ingen som bara SKRIKER..

Förlåt om jag skriver en massa men kände bara för att skriva ut allting!

Tack för era kommentar, och jag har bestämt nu att behålla bamse och försöka ett tag typ 1-2 månader för han har ju fått det där Chip, medicinsk Chip för kastrering.
Så vad man har hört om det ska han bli bättre efter 2-3 veckor.

Om det inte funkar säljer jag eller ger till någon som jag kommer ha kontakt med och under uppsikt och jag kommer INTE ATT SKAFFA en hund sen.

Det kan jag lova er.
Kanske när barnen flyttat o jag är lugn och så.

Nu mina kära läsare har jag lite frågor till er om ni har lust o besvara – bara vad ni tror :-)

1. Bamse var en helt annan hund i västerås och mer intresserad av omgivningen, lukt och allt och sket i mig till 100% , är det p ga det är en ny område med mkt hundar och där han aldrig varit?
2. Skulle han vara mycket lugnare om han hade halti i västerås eller eller spelar det ej roll för det e en ny område?
3. Om jag är mkt lugnare med Halti = fortsätta med halti då ?
4. Vad ger man / hur blir han bättre i magen?
   Han har hemsk diarre p ga jag gav fel godis som han inte tålde tror jag som råkade vara med i godisblandningen eller så tål han ej för mycket av samma sort.

Massor med kramar och Bamse säger VOFF!!

Linnea & Bamse